bitcoininstitutet.se

Felaktiga påståenden om Bitcoin

I detta avsnitt presenteras några av de mest förekommande missuppfattningarna om Bitcoin, dess användning och egenskaper. Den mest insiktsfulla kritiken mot Bitcoin kommer ofta från dess mest engagerade användare (se avsnittet: Vilka är riskerna?). Samtidigt framförs kritik även av mindre insatta individer, företag och institutioner med ibland en agenda att motverka Bitcoin. Denna kritik är vanligtvis enkel att avfärda, då den typiskt saknar grund i välunderbyggda fakta eller logiska resonemang.

Bitcoinnätverket är en miljöbov
Potentiella påståendet att Bitcoin-nätverket är en miljöbov grundas på dess energiförbrukning, cirka 150 TWh årligen, och påstådda fossila utsläpp, men detta är missvisande [Cambridge Bitcoin Electricity Consumption Index, 2024]. Traditionella bankers datacenter använder över 260 TWh per år, och guldbrytning konsumerar 131 TWh med större miljökonsekvenser, medan Bitcoins andel av global el är endast 0,33 % [Galaxy Digital, 2021]. Över 74 % av dess mining drivs av förnybar energi, och det stabiliserar elnät genom att utnyttja överskottsel och flaregas, vilket minskar metanutsläpp [CoinShares, 2023]. E-avfall från Bitcoin är minimalt jämfört med världens 57 miljoner ton årligen [UNU, 2023]. Jämfört med finanssystem och resursextraktion är Bitcoins miljöpåverkan liten, och dess stöd för förnybar energi motbevisar påståendet.
I mars 2022 lanserade Greenpeace USA kampanjen ”Change the Code, Not the Climate” i samarbete med miljöorganisationer som Environmental Working Group. Syftet var att påverka Bitcoin-communityn att överge dess energikrävande proof-of-work (PoW)-konsensusmekanism till förmån för en mindre energitung modell, såsom proof-of-stake (PoS), med argumentet att Bitcoins mining bidrar till klimatförändringar genom hög elförbrukning och fossila utsläpp. Kampanjen finansierades delvis av Chris Larsen, medgrundare och styrelseordförande för Ripple, som bidrog med 5 miljoner USD. Detta bekräftades av Larsen själv i en intervju med Bloomberg (29 mars 2022) och rapporterades av Wall Street Journal samma månad. Greenpeace USA använde pengarna för att köpa annonser i publikationer som New York Times och Wall Street Journal, rikta budskap till inflytelserika aktörer som Elon Musk och Jack Dorsey, och framhålla Bitcoins elförbrukning – uppgett till över 100 TWh årligen – som miljöskadlig. Ripple, som driver XRP Ledger (XRP är digital token) med en energieffektiv konsensusmekanism, har ett intresse av att framhäva sin plattform som ett grönare alternativ till Bitcoin. Larsens finansiering väckte kritik från Bitcoin-förespråkare, som påpekade ett potentiellt intressekonflikt, då Ripple konkurrerar med Bitcoin på kryptomarknaden. Greenpeace USA:s rapport ”Mining for Power” (2024) förstärkte narrativet genom att koppla Bitcoin-mining till fossila bränslen, men kritiserades av experter som Daniel Batten för att innehålla föråldrad data och överdrifter, enligt CCN (22 mars 2024). Kampanjen lyckades inte ändra Bitcoins kod och avbröts i december 2024, enligt Crypto-Corner (14 december 2024), efter att ha mött starkt motstånd.

Bitcoin används främst för kriminalitet
Bitcoin associeras ofta med kriminalitet, såsom ransomware och darknet-transaktioner, på grund av dess pseudonyma natur. Enligt Chainalysis Crypto Crime Report 2023 uppskattas att 0,34 % av Bitcoins transaktioner 2022, motsvarande cirka 2,2 miljarder USD, var kopplade till olaglig verksamhet, inklusive 1,1 miljarder USD i ransomware och darknet-marknader [Chainalysis, ”Crypto Crime Report 2023”, februari 2023]. Denna siffra är betydande, men bleknar i jämförelse med omfattningen av kriminalitet i fiatvalutor. FN:s kontor för narkotikakontroll och brottsbekämpning (UNODC) uppskattar att den globala penningtvätten årligen omfattar 800–2 000 miljarder USD, motsvarande 2–5 % av världens BNP, där majoriteten sker i valutor som USD och EUR [UNODC, ”Estimating Illicit Financial Flows Linked to Drug Trafficking”, 2022]. Svenska kronor är också involverade; Riksbanken och Polismyndigheten rapporterade att kontanter, särskilt SEK, används i stor utsträckning för narkotikahandel och skatteundandragande i Sverige, med uppskattade summor i tiotals miljarder SEK årligen [Riksbanken, ”Kontanthantering i Sverige 2022”, 2022; Polismyndigheten, ”Nationell lägesbild: Organiserad brottslighet 2022”, 2022].
I absoluta tal dominerar fiatvalutor kriminell användning. USD är den föredragna valutan för internationell organiserad brottslighet, inklusive narkotikakarteller och människohandel, med transaktioner som ofta överstiger hundratals miljarder USD årligen enligt U.S. Treasury [U.S. Department of the Treasury, ”National Money Laundering Risk Assessment 2023”, 2023]. SEK, trots en mindre ekonomi, används frekvent i lokala brott, där kontanter är svåra att spåra. Bitcoin, med en total marknadsvärdering på runt 1 biljon USD i april 2025 [CoinGecko, daglig marknadsuppdatering, 7 april 2025], har en transaktionsvolym där endast en bråkdel är olaglig, medan USD:s årliga transaktionsvolym, i tiotals biljoner USD, innefattar en mycket större kriminell andel i absoluta tal [Federal Reserve, ”Payment Systems Data 2024”, 2024].
Relativt sett är Bitcoins kriminella användning också låg. Medan 0,34 % av Bitcoins transaktioner är olagliga [Chainalysis, 2023], uppskattar Europol att 3–4 % av all kontantbaserad handel i EU är kopplad till brott [Europol, ”Financial Crime Threat Assessment 2023”, 2023]. Bitcoins blockkedja är transparent, vilket möjliggör spårning av transaktioner – exempelvis återtog FBI 63,7 BTC från Colonial Pipeline-ransomware-attacken 2021 [U.S. Department of Justice, ”FBI Recovers Ransom Payment”, 7 juni 2021]. Kontanter i SEK och USD saknar denna spårbarhet, vilket gör dem mer attraktiva för anonyma brott. Chainalysis noterar att Bitcoins andel av kriminella transaktioner minskat från 2,1 % 2019 till 0,34 % 2022, tack vare ökad reglering och analysverktyg, medan fiatbaserad penningtvätt förblir konstant [Chainalysis, ”Crypto Crime Report 2023”, februari 2023].
Sammanfattningsvis: Bitcoin används för kriminalitet, men i betydligt mindre skala än SEK och USD, både absolut och relativt. Dess pseudonymitet är mindre effektiv för brott än kontanters anonymitet, och påståendet att Bitcoin är unikt kriminellt motbevisas av fiatvalutornas dominerande roll i global och lokal brottslighet.

Kvantdatorer kommer hacka Bitcoinnätverket inom 10 år
Påståendet att kvantdatorer kommer att hacka Bitcoin-nätverket inom 10 år, vilar på antagandet att de snart kan bryta dess kryptografiska skydd, SHA-256 och ECDSA (Elliptic Curve Digital Signature Algorithm). Detta är en överdriven bedömning som saknar stöd i dagens teknologiska landskap.
Kvantdatorer har gjort framsteg, men deras praktiska förmåga är fortfarande begränsad. Googles Sycamore-processor uppnådde 2019 ”quantum supremacy” i en specifik uppgift, men enligt IBM:s kvantforskning (2023) kan dagens maskiner, med maximalt 433 qubits (IBM Osprey), inte lösa komplexa kryptografiska problem som är relevanta för Bitcoin. För att knäcka ECDSA, som skyddar Bitcoins privata nycklar, krävs en implementation av Shors algoritm med minst 2 000 stabila, felkorrigerade qubits, enligt National Institute of Standards and Technology (NIST, 2023). Nuvarande kvantdatorer lider av höga felfrekvenser och saknar skalbarhet för att nå denna nivå. IonQs mest avancerade system (april 2025) har 64 qubits, och även optimistiska prognoser från Deloitte (2024) förutspår att 1 000 felkorrigerade qubits kan vara möjligt först runt 2030 – långt ifrån tillräckligt.
Bitcoins säkerhet vilar på två huvudsakliga algoritmer: SHA-256 för mining och blockkedjans integritet, och ECDSA för att signera transaktioner. SHA-256 är teoretiskt sårbart för Grovers algoritm, som kan halvera sökningstiden för att hitta en hash, men detta kräver fortfarande miljontals år på en kvantdator för att bryta en enskild hash, enligt forskning från MIT (2022). ECDSA är mer utsatt, då Shors algoritm kan härleda privata nycklar från publika nycklar, men detta förutsätter en kvantdator med kapacitet som inte finns idag. Även om en sådan maskin utvecklas, skulle den bara hota adresser med exponerade publika nycklar (t.ex. återanvända adresser), vilket är en minoritet av Bitcoins totala tillgångar – mindre än 20 % enligt Chainalysis (2024). Adresser som använder ”pay-to-script-hash” (P2SH) eller Taproot är ytterligare skyddade, då publika nycklar inte avslöjas förrän pengarna spenderas.
Att kvantdatorer skulle nå den nivå som krävs inom 10 år är osannolikt. Kvantforskaren Jack Hidary uppskattar i ”Quantum Computing: From Linear Algebra to Quantum Programming” (2023) att en kvantdator kapabel att knäcka ECDSA kan ta 15–20 år att utveckla, med tanke på nuvarande framstegstakt och behovet av felkorrigering. Detta placerar ett realistiskt hot bortom 2035–2040. Om ett genombrott ändå skulle ske, kan Bitcoin-nätverket uppgraderas. Ett förslag från Bitcoin Improvement Proposal (BIP) om post-quantum-kryptering, som Lamport-signaturer eller XMSS, har diskuterats sedan 2017 och kan implementeras via en soft fork, enligt Bitcoins utvecklare (Bitcoin Core, 2023). Sådana uppgraderingar har historiskt genomförts framgångsrikt, som SegWit 2017, och kräver inte en total omställning av nätverket. Dessutom skulle hela internetets RSA- och ECC-baserade kryptering falla före Bitcoin, vilket gör det till ett bredare problem snarare än ett unikt hot mot BTC.
Även med en kapabel kvantdator skulle ett hack av Bitcoin kräva mer än att knäcka enskilda nycklar. Att underminera nätverkets konsensus (t.ex. genom att manipulera proof-of-work) är opraktiskt, då det kräver en orealistisk mängd kvantberäkningar för att återskapa blockkedjan snabbare än dess nuvarande hashkraft, som överstiger 500 exahash/sekund (april 2025, Blockchain.com). Att stjäla BTC från specifika adresser skulle dessutom vara synligt på blockkedjan.
Påståendet att kvantdatorer kommer att hacka Bitcoin-nätverket inom 10 år saknar stöd i dagens teknik och överdriver hotets omfattning. Kvantdatorer är decennier från att bryta ECDSA i praktiken, och Bitcoins anpassningsbara natur gör det möjligt att motstå ett sådant hot. Risken är minimal inom den angivna tidsramen, och påståendet missar både tekniska realiteter och nätverkets resiliens.

Volatiliteten förstör värdet på Bitcoin
Påståendet att volatiliteten förstör värdet på Bitcoin bygger på observationen av dess betydande prisfluktuationer och antagandet att detta underminerar dess användbarhet och långsiktiga värde. Denna slutsats är missvisande och förbiser både Bitcoins historiska utveckling och dess roll i ekonomiska sammanhang.
Volatiliteten påverkar inte Bitcoins kärnvärde som en decentraliserad,finit tillgång. Dess utbud är begränsat till 21 miljoner BTC, och dess värde har ökat med en genomsnittlig årlig tillväxt (CAGR) på 78 % sedan 2010, enligt CoinGecko (2025). För långsiktiga innehavare – över 4 år – har Bitcoin konsekvent genererat positiva avkastningar, även genom björnmarknader, vilket motsäger att volatiliteten förstör värdet. Institutionella investerare, som BlackRock och Fidelity, har investerat över 35 miljarder USD i spot Bitcoin ETF:er sedan 2024 (Bloomberg, 2025), vilket visar att volatiliteten inte avskräcker seriösa aktörer utan ses som en del av en tillgång med hög potential.
Som betalningsmedel är Bitcoins volatilitet en utmaning för dagliga transaktioner, men dess primära användning har utvecklats mot en digital värdebevarare, likt ”digitalt guld”. Detta stöds av dess ökande acceptans; över 850 miljoner användare globalt (Bitfinex, 2024) och en transaktionsvolym som steg 20 % under 2024 (Blockchain.com, 2025) visar att volatiliteten inte hindrar adoption. Jämfört med fiatvalutor, som dollar eller kronor, där inflation gradvis urholkar köpkraft (t.ex. 3 % årlig inflation i USA, Federal Reserve, 2024), erbjuder Bitcoin ett alternativ där volatilitet balanserar mot långsiktig värdetillväxt snarare än värdeförlust.
Volatiliteten är en egenskap hos Bitcoin, men den förstör inte dess värde. Historisk data, institutionell adoption och dess roll som finit tillgång visar att volatiliteten är en del av dess tillväxtresa, inte ett hot mot dess existens eller nytta. Påståendet missar Bitcoins långsiktiga styrka och överdriver kortsiktiga prisrörelsers betydelse.

Satoshi kommer sälja sina 1 miljoner Bitcoin och crasha Bitcoin
Påståendet att Satoshi Nakamoto, Bitcoins pseudonyma skapare, kommer att sälja sina uppskattade 1 miljon BTC och därigenom orsaka en krasch i Bitcoin saknar grund i observerbara fakta och historiska mönster.
Satoshi Nakamoto tros inneha mellan 600 000 och 1,1 miljoner BTC, ackumulerade genom tidig mining mellan 2009 och 2010, enligt analyser som Sergio Demian Lerners ”Patoshi Pattern” (2013). Dessa mynt, värda mellan 60 och 95 miljarder USD vid dagens pris på cirka 95 000 USD per BTC (CoinGecko, april 2025), har förblivit orörda i över 14 år. Nakamoto upphörde med aktivitet i december 2010, med ett sista verifierat meddelande i april 2011, och har inte interagerat med sina kända adresser sedan dess, enligt Blockchain.com-data. Denna långvariga inaktivitet motsäger antagandet om en plötslig försäljning. Om Satoshi haft avsikt att kapitalisera på sina innehav, hade det varit logiskt att agera under tidigare prisuppgångar, som 2017 (20 000 USD) eller 2021 (69 000 USD), vilket inte skedde.
En försäljning av 1 miljon BTC, motsvarande cirka 5 % av Bitcoins totala utbud på 21 miljoner, skulle påverka priset, men inte nödvändigtvis ”crasha” marknaden i en oåterkallelig omfattning. Historiska exempel visar att Bitcoin återhämtar sig från stora säljtryck. När 26 000 BTC dumpades på BitStamp i oktober 2014 sjönk priset med 10 %, men marknaden stabiliserades snabbt, enligt CoinDesk (2014). Institutionell adoption, med över 35 miljarder USD i spot-BTC-ETF:er sedan 2024 (Bloomberg, 2025), och en handelsvolym på över 40 miljarder USD dagligen (CoinMarketCap, 2025) indikerar att marknaden har tillräcklig likviditet för att absorbera en gradvis försäljning. En plötslig dumpning skulle kräva koordinerade transaktioner från tusentals adresser, vilket är tekniskt komplext och synligt på blockkedjan, vilket ger tid för motåtgärder.
Att flytta 1 miljon BTC förutsätter att Satoshi fortfarande har tillgång till sina privata nycklar, vilket är osäkert efter 14 års tystnad – nycklar kan ha gått förlorade eller Nakamoto kan vara avliden, som vissa spekulerar (Mike Novogratz, 2024). Vidare saknas motiv. Satoshi betonade i tidiga inlägg på Bitcointalk (2009–2010) decentralisering och frihet från central kontroll, inte personlig vinning. En försäljning skulle underminera detta ethos och skada Bitcoins trovärdighet, vilket strider mot Nakamotos uppenbara vision. Om syftet vore att ”crasha” Bitcoin, skulle effekten vara tillfällig, då nätverket överlevt värre kriser, som Mt. Gox-kollapsen 2014 (850 000 BTC förlorade).
Påståendet att Satoshi kommer sälja sina 1 miljon BTC och crasha Bitcoin stöds inte av fakta. Nakamotos konsekventa inaktivitet, marknadens växande robusthet och avsaknaden av logiskt motiv visar att detta är osannolikt. Bitcoins värde och nätverk har bevisat sin motståndskraft, och påståendet bygger mer på rädsla än evidens.

Bitcoin saknar egentligt värde eftersom det saknar fysiskt eller intrinsiskt värde
Intrinsiskt värde syftar ofta på ett inneboende, objektivt värde som en tillgång har oberoende av externa faktorer, t.ex. guldets användning i smycken eller industri, eller en jordbruksprodukts nytta som mat. Begreppet ”intrinsiskt värde” är missvisande eftersom allt värde i grunden är subjektivt och beroende av mänsklig perception och efterfrågan. Till exempel är guldets värde till stor del beroende av social acceptans som en värdebevarare, inte bara dess industriella användning (som står för en liten del av dess pris).
Bitcoin har inget fysiskt värde, men dess värde kommer från dess egenskaper och användning, vilket gör påståendet om ”brist på intrinsiskt värde” irrelevant när vi bedömer dess faktiska värde.
Bitcoins egenskaper ger det värde: decentralisering, begränsad tillgång, säkerhet, överförbarhet, delbarhet, verifierbarhet.
Värde skapas också av efterfrågan som visas till exempel genom institutionell adoption och global användning.
Bitcoins nätverkseffekt och teknologiska grund ger den ytterligare värde. Bitcoin-nätverket har ett betydande marknadsvärde och stöds av hundratusentals noder och miners globalt. Dess värde förstärks av nätverkseffekten, ju fler som använder det, desto värdefullare blir det.
Värde är således inte beroende av fysisk form utan av efterfrågan, nytta och förtroende, vilket Bitcoin empiriskt visat.

USA kommer inte öka sin strategiska Bitcoinreserv eftersom dom inte använder skattemedel
Påståendet ”USA kommer inte öka sin strategiska bitcoinreserv eftersom dom inte använder skattemedel” kan motbevisas genom att undersöka den officiella policyn och avsikterna med USA:s Strategic Bitcoin Reserve (SBR) från 2025, samt de olika metoder som kan användas för att finansiera och utöka reserven utan att använda skattemedel.
För det första stämmer det att USA:s regering, enligt President Trumps exekutiva order från mars 2025, initialt kapitaliserade SBR med befintliga bitcoin som beslagtagits genom brotts- och civilrättsliga förverkanden, snarare än att använda direkta skattemedel. David Sacks, utnämnd AI- och kryptotsar, har bekräftat att reserven ”inte kommer att kosta skattebetalarna en dime” genom att bygga på de cirka 200 000 BTC (värda runt 17–18 miljarder USD vid den tidpunkten) som redan innehas av federala myndigheter, såsom U.S. Marshals Service. Detta överensstämmer med påståendets premiss att skattemedel inte används för den ursprungliga reserven.
Däremot faller påståendet när det gäller framtida ökningar av reserven. Den exekutiva ordern instruerar finansdepartementet (Treasury) och handelsdepartementet (Commerce) att utveckla ”budgetneutrala strategier” för att skaffa ytterligare bitcoin utan att belasta skattebetalarna. Detta visar att reserven inte är avsedd att vara statisk utan kan växa genom alternativa finansieringsmetoder.
Här är några spekulativa exempel på hur detta kan ske:

  • Omvärdering av guldreserver: Finansdepartementet kan omvärdera sina guldinnehav, som idag värderas till en föråldrad kurs på 42,22 USD per uns (jämfört med marknadsvärdet på cirka 2 900 USD per uns i april 2025), och använda vinsten för att köpa bitcoin utan att ta från skatteintäkter.
  • Acceptera bitcoin som betalning: Policyn kan tillåta att federala avgifter, tullar eller skatter (t.ex. tullavgifter på miljarder dollar årligen) betalas i bitcoin, vilket skulle generera en stadig tillströmning av BTC till reserven utan nya skattekostnader.
  • Ytterligare förverkanden: Fortsatta beslag av bitcoin från kriminella aktiviteter kan läggas till reserven över tid, en metod som redan används och kan skalas upp.
  • BitBonds: En strategi som föreslagits av Bitcoin Policy Institute innebär att utfärda Bitcoin-förstärkta statsobligationer (BitBonds), där en del av obligationsintäkterna (t.ex. 10 %) används för att köpa bitcoin. Dessa obligationer kan erbjuda investerare exponering mot Bitcoins värdeökning samtidigt som de refinansierar statsskulden till lägre räntor, vilket gör det budgetneutralt.
  • Gold Card-intäkter (köpt medborgarskap): Trumpadministrationen lanserade 25 februari 2025 ett ”Gold Card”-program, där förmögna individer kan köpa amerikanskt medborgarskap för 5 miljoner USD. Intäkterna från detta program, som syftar till ekonomisk utveckling, kan allokeras till att köpa bitcoin utan att påverka skattebudgeten.
  • Överskott från Exchange Stabilization Fund (ERF): Finansdepartementets ERF, med nettotillgångar på 39 miljarder USD (per mars 2025 enligt Standard Chartered), kan användas för att köpa bitcoin utan att kräva nya skatteintäkter, vilket är en annan budgetneutral metod.
  • Tariffer: USA kan använda intäkter från tullar och handelstariffer, som genererade över 100 miljarder USD under 2024 enligt U.S. Customs Service, för att köpa bitcoin. Genom att omdirigera en del av dessa medel kan reserven utökas utan att påverka skattebaserade budgetar.

Dessa strategier visar att USA:s regering har både avsikt och verktyg för att utöka sin strategiska bitcoinreserv utan att använda skattemedel, vilket motsäger påståendet att reserven inte kommer att öka på grund av finansieringsbegränsningar. Posts på X och artiklar från Forbes (mars 2025) understryker också att det finns ett politiskt och ekonomiskt tryck för att expandera reserven, drivet av kryptovänliga beslutsfattare och nationella säkerhetsintressen, vilket ytterligare underminerar påståendets hållbarhet.

Bitcoin är bara en kryptovaluta i mängden av många andra
Påståendet ”Bitcoin är bara en kryptovaluta i mängden av många andra” kan motbevisas genom att undersöka dess ekonomiska dominans, politiska utvecklingar, särskilda roll som tillgång, finansiella innovationer, unika egenskaper och exceptionella tillväxt, vilket visar att Bitcoin är helt unik.

Bitcoins ekonomiska marknadsvärde överträffar alla andra
Bitcoin har en unik ställning sett till sitt marknadsvärde jämfört med andra kryptovalutor. I april 2025 uppskattas Bitcoins marknadsvärde ligga runt 1,3–1,5 biljoner USD (baserat på ett pris på 65 000–70 000 USD och 19,8 miljoner BTC i omlopp), vilket är betydligt högre än den näst största kryptovalutan, Ethereum, med cirka 300–350 miljarder USD. Enligt Statista och CoinMarketCap-data från 2024 står Bitcoin för 50–55 % av det totala kryptomarknadsvärdet (som då var cirka 2,4 biljoner USD), medan tusentals andra altcoins delar på resten. Denna dominans har dessutom ökat sedan 2024.

USA:s ändrade attityd 2025 förstärker Bitcoins status
USA:s inställning till Bitcoin skiftade markant 2025 med införandet av Strategic Bitcoin Reserve (SBR), initierad genom President Trumps exekutiva order i mars 2025. Startkapitalet på 200 000 BTC från beslagtagna tillgångar, kombinerat med möjliga planer på att utöka reserven genom budgetneutrala metoder som tariffer och BitBonds, signalerar att Bitcoin ses som en strategisk tillgång snarare än en vanlig kryptovaluta. Denna policy, stödd av kryptovänliga beslutsfattare som David Sacks, skiljer Bitcoin från andra digitala valutor, där ingen annan har fått liknande statlig uppbackning i världens största ekonomi.

En egen position i tillgångsklassificeringen
Bitcoin skiljer sig från andra kryptovalutor genom sin etablerade roll som ”digitalt guld” och värdebevarare, snarare än bara en transaktionsvaluta eller plattformstoken som Ethereum (smarta kontrakt). Finansforskning, som i Financial Innovation (2025), framhåller Bitcoins dubbla roll som både spekulativ tillgång och safe-haven. För föreslagen klassificering av digitala tillgångar se: Klassindelning av digitala tillgångar.

Unika ETF:er lyfter fram Bitcoins särställning
Introduktionen av spot-Bitcoin-ETF:er i USA, godkända av SEC i januari 2024, är en milstolpe som skiljer Bitcoin från andra kryptovalutor. BlackRocks iShares Bitcoin Trust (IBIT) nådde över 6,5 miljarder USD i tillgångar under 2024, och totalt har amerikanska Bitcoin-ETF:er lockat över 40 miljarder USD i nettoinflöden fram till början av 2025 (enligt CoinDesk). Bitcoin ETF-införandet har slagit alla rekord oavsett tillgångstyp (även fysiskt guld). Bitcoins ETF:er har cementerat dess status som en mainstream-tillgång, vilket gör det unikt bland alla andra coins.

Unika kombination av ekonomiska, tekniska och empiriskt verifierade egenskaper
Bitcoin utmärker sig genom sin kombination av ekonomiska, tekniska och empiriskt verifierade egenskaper som få andra kryptovalutor kan matcha. Ekonomiskt har dess fasta utbud och halveringscykler skapat en begränsad tillgång som drivit en CAGR på över 50 % över ett decennium. Tekniskt erbjuder dess proof-of-work-konsensus och decentraliserade nätverk en säkerhet som har stått emot attacker i över 15 år, verifierad av miljontals transaktioner utan centrala felpunkter. Empiriskt har Bitcoin bevisat sin robusthet genom att överleva krascher (t.ex. 2018), regulatoriska hot (t.ex. Kina 2021) och tekniska utmaningar (t.ex. kedjesplittring 2013), vilket ger det en unik trovärdighet som inte delas av nyare eller mindre testade altcoins.

Bitcoins unika årliga medeltillväxt (CAGR) sedan 2009
Bitcoins årliga medeltillväxt (CAGR) sedan 2009 är exceptionell och skiljer det från andra kryptovalutor. Från ett värde nära noll 2010 till cirka 65 000–70 000 USD i april 2025 har Bitcoin uppnått en CAGR på över 100 % per år över 15 år, enligt prisdata från CoinMarketCap och Blockchain.com. Även om tillväxttakten har avtagit över tid (t.ex. 200 % per år 2011–2021, ner till 50–60 % 2015–2025), överträffar den vida andra kryptovalutor och traditionella tillgångar som guld. Denna långsiktiga tillväxt, driven av begränsad tillgång och adoption, understryker Bitcoins särställning som en tillgång med unik ekonomisk historia.

Institutionell adoption och kulturell betydelse
Utöver de nämnda faktorerna har Bitcoin en oproportionerlig institutionell uppbackning, med företag som MicroStrategy (439 000 BTC) och potentiella planer för S&P 500-integration 2025 (enligt Investing.com). Dess kulturella betydelse som den ursprungliga kryptovalutan, skapad av Satoshi Nakamoto, och dess roll som en symbol för finansiell självständighet skiljer det också från konkurrenter, där ingen har samma genomslag eller historiska tyngd.